Geodata som motor för en smart stad – ur ett medborgarperspektiv

I vårt sökande efter den perfekta smarta staden måste vi utgå från människans behov, och låta behoven styra hur staden ska utvecklas. Här är den geografiska informationen en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik utveckling.

 

Göteborg, som många av de andra större städerna i Sverige, står inför utmaningar, som saknar motstycke i modern tid; tillväxt, ökad population, forcerad stadsutveckling, och resulterande nya transportbehov. Vi ser också nya sätt för människor att kommunicera och mötas samt en ökad segregation med utanförskap och orättvisa villkor för boende i olika stadsdelar. Därtill kommer konsekvenser av en skenande klimatförändring, vilket ger en ny spelplan gällande hushållning av resurser och energi samt förändrade fysiska livsbetingelser. Det är alltså anpassningen av dagens samhälle, av staden, mot framtiden, som är en av våra största utmaningar idag.

 

Komplexiteten i en stad och de beslut som tas i en sådan ökar också hela tiden i takt med den industriella och tekniska utvecklingen. Samtidigt ökar också möjligheterna ännu mer då informationsmängderna ökar, i form av verksamhetsdata, uppkopplade föremål, fysiska och biologiska sensorer etc, samt möjligheterna att koppla ihop och kombinera information. Här börjar vi prata om en smart stad, en stad där smarta beslut och åtgärder, såväl maskinella som mänskliga kan tas utifrån stadens egen information. Som en jämförelse kan man se hur en människas hjärna hela tiden tar genomtänkta eller instinktiva beslut utifrån information via nervimpulser från kroppens sinnen och omvandlar det till nya signaler och nervimpulser till kroppen.

 

De flesta beslut i en stad, om man tänker efter, hanterar direkt eller indirekt någon form av geografisk kontext: en plats, en sträcka eller ett område. Det kan handla om en adress till en vårdtagare, om vägen till skolan, eller avgränsningsområdet för en detaljplan. Om man låter geografin vara bärare till informationen så förenklar det systematisk lagring av data, och möjliggör datasynergier och analyser. Vi kan alltså skapa en mycket smartare stad om vi låter geodata vara motorn för den samma.

 

The Happy Cities Hexagon – ett humanistiskt synsätt

Moderna städer idag konkurrerar om vilken stad som kan vara smartast, men det är ofta ur ett rent materialistiskt synsätt: flest antal e-tjänster, mest öppna data, modernaste transportlösningarna och smartaste energilösningarna. Alla dessa utvecklingsområden är givetvis viktiga, men det är för att förenkla vardagen för medborgarna som utveckling görs, för att dessa ska ha möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt. Det är kanske läge att ändra synsättet och istället utgå från just människans behov, behovet av att må bra och vara just lycklig i den stad man lever i.

 

Den amerikanske forskaren Boyd Cohen ser på den smarta staden utifrån en hexagon där medborgaren står i fokus och där det är medborgarens uppfyllelse som avgör hur smart staden är; att ändra kursen från ”city planning to happy citizen design”. Ett i högsta grad rimligt synsätt då staden är till för just de som bor och verkar i den. Resonemanget kan föras vidare och kopplas till hur geodata just kan vara en bärare av information utifrån medborgarens eget perspektiv och där geodata kan vara ett verktyg för att hjälpa till att uppfylla deras behov.

 

INKLUDERADE MEDBORGARE

Hur kan man med hjälp av geodata skapa en integrerad och inkluderande stad där invånarna tillsammans är delaktiga i stadens utveckling, har en känsla av tillhörighet och där inflytandet och påverkansmöjligheterna är stora? Här är den smarta stadens tentakler viktiga. Den geografiska positionen ger möjlighet till inhämtning av data från medborgare där de befinner sig, via sociala medier eller utvecklade tjänster för medborgardialog. I Göteborg används sedan 2012 tjänsten Min Stad för dialog inom stadsutveckling samt Göteborgsförslaget för direkt politisk påverkan vid tillräckligt många röster på ett och samma förslag.

 

I dagens samhälle finns stora mängder av information. Denna kan vara svår för medborgaren att hitta och filtrera. Om man istället utgår från det egentliga informationsbehovet och den plats eller det närområde som berörs blir det intressantare. Begreppet Smart Community Hub kan användas för att beskriva en tjänst där man kan samla och individualisera sådan information: till exempel vilka demokratiska beslut som berör ens närområde, om några evenemang planeras i närheten, planerat gatuunderhåll eller vilken kommunal service som finns i närheten. En sådan tjänst byggs givetvis på transparenta och öppna data från kommuner och andra myndigheter, men kan även användas för att samla in information från den enskilde användaren.

 

EN STAD DÄR MAN MÅR BRA

För att må bra i en stad krävs grundläggande förutsättningar i form av fungerande system för vård- och omsorg. Om denna service byggs utifrån vårdtagares faktiska behov för stunden kan effektiviseringar uppnås och servicen upplevas som mycket bättre. Den geografiska positionen kan här användas för att planera en effektiv hemtjänstlogistik eller ruttplanering för färdtjänst. Vidare kan köer och väntetider vid vårdcentraler förkortas vid ett helt digitaliserat och optimerat ärendeflöde baserat på geografiska och tidsbaserade behov. Satsningar inom detta område är ytterst viktiga då vi vet att befolkningsstrukturen kommer att se helt annorlunda ut i en nära framtid med en större andel äldre människor med behov av omsorg, samtidigt som medel för detta antagligen inte kommer att bli större.

 

EN TILLGÄNGLIG STAD

Dagens stadsplanering är komplex. Den framtida miljömässigt hållbara staden kommer också med största sannolikhet att se väldigt annorlunda ut än dagens stad, med nya transport- och energilösningar och nya sätt att bo. Och hur planerar man för en stad som ännu inte finns? Många parametrar samverkar i en stad och det är svårt att få dessa att samspela på ritbordet. I en nära framtid är det istället en virtuell stad som får utgöra grunden för all planering. I den virtuella staden är den fysiska miljön en kopia av den verkliga och funktionerna i staden uppbyggda. Det blir då möjligt att simulera olika scenarier gällande stadsutveckling i en nära verklighetstrogen miljö. Att laborera med samspelande parametrar såsom stadsstrukturer, trafikflöden, rörelsemönster och funktioner i staden mot nya behov från en framtida befolkningsstruktur. En virtuell stad ger även möjligheter till visualisering såsom, Virtual Reality och Augmented Reality, för att skapa en förståelse för planerad stadsutveckling både hos tjänstemän, politiker och medborgare.

 

 

Den socialt hållbara staden må vara långt borta och den segregerade staden är inget nytt problem, men med kunskap om orsakande faktorer och tillgång till geografiska/demografiska data kan problemen analyseras och skapa grund för en mer integrerande långsiktig planering.

 

EN STAD DÄR MÄNNIKOR MÖTS
En smart stad är en stad där människor mår bra och har möjlighet att utvecklas och vara kreativa. Den smarta staden måste därför ge möjligheter till nya möten mellan människor och utrymme för invånarna att självförverkliga sig själva.

Här har vi idag bara börjat ana vad den framtida smarta staden kan erbjuda: virtuella spelvärldar med egna sociala och ekonomiska spelregler, virtuella mötesplatser för co-creativa möten eller virtuella utbildningar. Vi kan också se att gränser mellan olika människor beroende på var de bor, var de kommer ifrån och vilka de är, långsamt suddas ut. I en virtuell värld är alla jämlika avatarer, i alla fall till en början.

 

I skolan ser vi samma utveckling; Felix Gyllenstig Serrao, lärare på Frölundaskolan i Göteborg, har under flera års tid utvecklat nya sätt att driva undervisning, med bland annat Minecraft och andra spel som läromedel i till exempel samhällskunskap, historia och matematik. Eleverna blir, liksom i spelvärlden, belönade genom att de kan gå upp i ”level” efter utförda uppgifter. Här ser vi också nya möjligheter att involvera unga i stadsutveckling och lärandet om den demokratiska processen. Göteborgs stad har sedan ett år tillbaka lagt ut hela staden som öppen data i Minecraft utifrån stadens grunddata i 3D. Detta möjliggör workshops i stadsdelar såsom Hammarkullen och Biskopsgården, där tjänstemän och politiker möter skolelever för att tillsammans med dem gå omkring i, och utveckla sin egen stadsdel i Minecraft, och diskutera frågor som trygghet, barriäreffekter och segregation.

Hur mäter vi en stads smarthet, och varför är det viktigt?

Sociala och miljömässiga indikatorer bör vara viktigare än ekonomiska. Men givetvis är de samhällsekonomiska vinsterna större i en smart stad, med en effektivare styrning och förvaltning, förenklingar för boende och näringsliv samt ökad inflyttning och turism. Men de ekonomiska faktorerna bör i den smarta staden dessutom grundas på miljövinster och vinster i exempelvis social integration. Kanske kan ett begrepp som integrationsvinster användas?

Den kompetitiva staden konkurrerar med andra städer om att vara den smartaste, mest innovativa, mest lönsamma, mest kreativa och så vidare. Det är ju också av största vikt för en stad att locka till sig företag, studenter och nya invånare så att den kan växa och bli mer framgångsrik. Det finns just därför olika metoder att mäta hur smart en stad är, såsom standarden ISO 37120 eller utifrån Boyd Cohens Smart City Wheel med upp till 64 indikatorer. Oavsett mätmetodik är det i stadens intresse att mäta hur smart den är, dels för att hävda sig gentemot andra men även som måttstock på dess egen innovationsförmåga.

 

Slutsats

Om vi verkligen vill vara kompetitiva gällande våra städer, där innovativa lösningar leder till minskad miljöpåverkan, där smart planering kan användas för att bygga bort segregation eller där nya mötesplatser kan locka nya medborgare och företag, ja då måste vi följaktligen satsa på nya innovationer och digitalisering av staden.

För att lyckas med alla de utmaningar som den smarta staden kräver finns det bra eller bättre vägar. Då så mycket av stadens information är geografiskt knuten borde det vara väldigt lyckosamt att satsa just där. Den geografiska positionen är en utmärkt bärare av information. Om vi kan finna enhetliga modeller för geodata, med informations- och utbytesmodeller samt standarder och regelverk, blir det 100 gånger lättare att läsa, dela och framförallt kombinera data, som underlag för smarta beslut, ja då blir geodata en effektiv motor för den smarta staden.

Men framförallt, i vårt sökande efter den perfekta smarta staden måste vi utgå från människans behov, och låta behoven styra hur staden ska utvecklas, och där den geografiska informationen kan vara en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik utveckling.


Författare:

Eric Jeansson är geodatastrateg i Göteborgs Stad med ansvar för frågor kring användning och spridning av geodata till stadens till verksamheter. Han fokuserar på hur geodata kan användas för att göra Göteborgs Stad till en smart och hållbar stad, bland annat hur visualisering kan användas för att skapa förståelse i stadsplanering samt hur planering kan göras smartare och effektivare med stöd av metoder som CIM, City Information Modeling. Eric är ledamot i Geoforum Sveriges styrelse och har varit ordförande i GIS-väst och han är även talare på konferensen Smarta städer 2017.

Läs mer här

 

 

 

 


 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *